2024 Almedalen 25 jun
Tid för hopp – ett nytt kapitel för Alzheimers sjukdom
Anna Mannfalk (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet samt överläkare i klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset
Liselotte Björk, ordförande i Demensförbundet
Michael Axenhus, specialist i neurovetenskap med inriktning mot kognition och minnesfunktion vid Karolinska Institutet
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society
Demens, som också kallas kognitiv sjukdom, är ett samlingsnamn för en rad symtom som påverkar de kognitiva funktionerna, det vill säga förmågor kopplade till vårt tänkande och intellekt. Beroende på vilken typ av kognitiv sjukdom man har och vilken del av hjärnan som är påverkad, yttrar sig sjukdomen på olika sätt. I Sverige insjuknar varje år mellan 20 000 - 25 000 personer i någon av de olika kognitiva sjukdomarna, och Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Eftersom vi lever längre, visar alla prognoser att om 20 år kommer det att vara ungefär dubbelt så många som insjuknar[1].
Det kommer troligtvis snart att finnas nya behandlingsmöjligheter i Sverige för personer i tidigt stadium av Alzheimers sjukdom. Vi kommer därför att behöva resurser för att hantera den diagnostisering som syftar till att identifiera vilka personer som kan bli aktuella för behandling.
Den senaste tiden har stora genombrott skett kring blodbiomarkörer som gör det möjligt att nu använda dessa i rutindiagnostik vid Alzheimers sjukdom. Dessa tester kommer att underlätta och effektivisera fastställandet av korrekt diagnos, tillsammans med gängse klinisk metodik. Men, analys av blodmarkörer för
Alzheimerdiagnostik är ett nytt område och kunskapen hos sjukvården behöver öka.
För att möta kommande behov behövs specialistkompetens inom området för diagnostisering och behandling av personer som befinner sig i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom – men är landets regioner redo?
[1] https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demens-i-siffror