Alzheimers sjukdom innebär en påfrestning både för den drabbade och för de anhöriga. Livet blir aldrig mer som det varit.
Sjukdomen kännetecknas av att neuroner i hjärnan dör och orsakar en progressiv försämring av minnet och kognitiva färdigheter såsom intellektuell förmåga, språk, orientering, igenkänning och inlärningsförmåga. Alzheimers sjukdom kan också leda till personlighetsförändringar och psykiatriska symtom som apati, depression, desorientering, paranoia, aggressivitet och även motoriska symtom som stelhet, minskad rörlighet och nedsatt reaktionsförmåga.1
Forskningsframstegen inom Alzheimerområdet kan leda till en utvecklad sjukvård, men det är långt kvar till en jämlik hälso- och sjukvård för personer som drabbats av Alzheimers sjukdom. Utmaningarna för hälso- och sjukvården är många och såväl tillgång till geriatriker och neurologer som möjlighet att finna personer som drabbats i ett tidigt skede är helt avgörande. Det finns ingen tid att förlora.
Förra året fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag till en utvecklad nationell demensstrategi, som inte bara ska innefatta omsorgen utan även hälso- och sjukvården. Denna har vi som grund till dagens samtal med fokus på:
· Vilka är de viktiga delarna i en utvecklad strategi?
· Hur säkerställer vi att personer som drabbats av demenssjukdom får en tidig diagnos och en jämlik vård och behandling över hela landet?
· När får vi en nationell plan för vården av personer med Alzheimers sjukdom?
1 https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom
Medverkande:
Frida Nobel, läkare, geriatriker, medicinalråd och ansvarig för Socialstyrelsens arbete med demensstrategin i Sverige
Irene Svenonius, anhörig och tidigare regionråd (M) i Region Stockholm
Lisa Bjartmar, neurolog och överläkare vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus
Liselotte Björk, ordförande i Demensförbundet
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society Company
