Den 1 januari 2015 trädde Patientlagen i kraft. Men många patienter känner inte till de skyldigheter som vården har i och med Patientlagen, vilket minskar möjligheten att vara aktiva i sin vård och behandling. Professionerna upplever dessutom att det är svårt att arbeta enligt Patientlagen i praktiken. Det saknas kunskap och samsyn kring hur lagen ska tolkas.

Myndigheten för vård- och omsorganalys genomförde 2021 en uppföljning av Patientlagens genomslag, med en fördjupning om valfrihet och deras resultat tydliggör att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten anser att det behövs en samlad styrstrategi och insatser som kompletterar och understödjer lagens intentioner.

För att stärka patienterna tog myndigheten fram ett antal rekommendationer, bland annat:

·       Regeringen bör ta initiativ till att förtydliga Patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll.

·       Huvudmän och vårdgivare bör genom förbättrad och anpassad information öka kännedomen om Patientlagens bestämmelser bland patienter och vårdpersonal.

·       Regeringen och IVO bör stärka tillsynen och ansvarsutkrävandet av Patientlagens efterlevnad.

·       Huvudmän bör ställa tydliga krav på och skapa incitament för vårdgivare att uppfylla skyldigheterna enligt Patientlagen.

·       Regionerna bör utveckla vägledning och stöd för att patienter ska kunna välja.

Åren går och väldigt lite händer. I en rapport som Neuroförbundet tagit fram svarar 83 procent att de inte fick information om att de själva kan välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård.