Regeringens samverkansgrupp för hälsa och life science lämnade sommaren 2022 över sitt förslag till färdplan för utvecklingen inom precisionsmedicin. Gruppen kunde konstatera att det fanns en del utmaningar, dock ej oövervinneliga.

En av de mest angelägna frågorna avseende utveckling och implementering av precisionsmedicin var enligt gruppen att klargöra ansvar och mandat mellan staten och regionerna i införandet av ett precisionsmedicinsbaserat arbetssätt i hälso- och sjukvården. Två år har gått. Hur långt har vi kommit när det gäller ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna?

En annan viktig fråga var den långsiktiga finansieringen. När finansieringsfrågan är löst går det att optimera och samordna de samlade investeringarna – först då kan vi få ett jämlikt införande av precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård. Inte heller denna fråga har fått något svar under de  år som förflutit.

Den tredje frågan handlade om infrastrukturen. Infrastruktur som Genomic Medicine Sweden, Biobank Sverige, Scilifelab – det vi kallar hård infrastruktur – är på plats. Men hur ser det ut när det gäller övrig infrastruktur, såsom kompetensförsörjningen? Finns det en strategisk plan för samordning mellan de satsningar som görs och kompetensförsörjningsfrågan?

Frågorna är många, svaren är få. Men har vi verkligen råd att INTE införa precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård? Det ska dagens samtal handla om.