2022 vår
Brist på kompetens, samordning och tillgänglighet – en riskfaktor för personer med psykisk sjukdom
Ing-Marie Wieselgren, psykiater samt psykiatrisamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner
Lennart Lundin, psykolog samt 1:e vice ordförande i Schizofreniförbundet
Marie Åberg, avdelningschef vid Inspektionen för vård och omsorg
Åsa Steinsaphir, egenerfaren projektledare för patient- och brukarperspektiv vid Inspektionen för vård och omsorg samt tidigare brukarinflytandesamordnare vid Norra Stockholms Psykiatri
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society
Arrangör: Janssen.
Det är väl känt att samordningen av vård brister för personer med psykisk sjukdom. Det kan leda till att personer med psykisk sjukdom drabbas av vårdskador, fördröjd eller utebliven diagnos och sämre behandlingsprognos, vilket kan leda till försämrad hälsa och livskvalitet, enligt en rapport från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), "Vad har IVO sett 2020?" Bristerna handlar bland annat om hur vården är organiserad, med avgränsande specialistområden som inte har kontakt med varandra och som inte följer individernas behov.
Personer med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet är en heterogen grupp. De flesta har ett starkt behov av att samordningen fungerar både mellan vårdens aktörer och mellan vården. IVO har konstaterat att tillämpningen av de överenskommelser som finns mellan olika verksamhetsområden brister och att vårdgivarna inte säkerställer att verksamheternas personal har den kunskap som behövs för att upprätthålla kraven på en god och säker vård. Den bristande kännedomen om varandras arbetssätt och få snabba vägar till kontakt, verksamheter emellan, riskerar också att påverka vården och behandlingen negativt. Utöver detta tillkommer den bristande tillgängligheten och patienter och närståendes möjlighet att själv påverka sin egen vård och behandling.