2024 Almedalen 26 jun
Har förlossningsvården blivit bra nu?
Eva Nordlund, ordförande i Svenska Barnmorskeförbundet
Charlotte Broberg (M), ledamot i Moderatkvinnornas styrelse
Radha Korsoski, överläkare och styrelseledamot i Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG
Sandra Ivanovic Rubin (MP), ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society
När en gravid kvinna går över tiden med mer än en vecka, behöver förlossningen många gånger sättas igång – så kallad induktion. Men är kvinnan och hennes partner informerade om vad det innebär? Är hon delaktig i planering av igångsättningen? Vilka skulle fördelarna vara med mer informerade och delaktiga blivande föräldrar?
Förlossningsvården fortsätter att debatteras och engagera. Regeringen har lovat en nationell förlossningsplan med höga ambitioner, men anslagen till förlossningsvården minskar. Läkare, barnmorskor och undersköterskor ropar efter hjälp. De är underbemannade och överarbetade. Samtidigt drabbas en majoritet av alla som föder barn av någon sorts förlossningsskada.
Majoriteten av alla födande känner sig inte delaktiga i beslut och planering av förlossningen eller vid en eventuell igångsättning. I Socialstyrelsens riktlinjer diskuteras förlossningsskador utifrån igångsättning i vecka 41. Studier visar att nästan hälften av alla födande upplevde att erfarenheten av igångsättning skilde sig från deras förväntningar. Det är skrämmande siffror som visar på stora brister i den födande kvinnans delaktighet och inkludering. Att många kvinnor inte känna sig delaktiga under ett av livets viktigaste ögonblick kan inte vara acceptabelt.