Fler än 100 000 svenskar har Alzheimers sjukdom och antalet drabbade väntas öka med 70 procent under de närmaste 50 åren. Forskningsinnovationer skapar möjligheter till behandling, men det återstår frågor. Vad behövs för implementering, vem har ansvar, och vad är det värt?

Forskningsgenombrott har potential att radikalt förändra förutsättningarna för hur vi diagnostiserar och behandlar Alzheimers sjukdom. Till det kommer även en ökad förståelse för hur livsstilsfaktorer kan minska risken för att drabbas. De nya möjligheterna ställer samtidigt nya krav. Alzheimers sjukdom kommer i allt högre grad att bli en fråga för hälso- och sjukvården. I en redan ojämlik demensvård kommer det att bli ännu viktigare att alla kan få tillgång till snabb diagnos och adekvat behandling. De brister som redan finns riskerar att få ännu allvarligare följder när nya möjligheter tillkommer.

Hjärnfonden bjuder in till ett samtal om vad som behöver göras för att ta fasta på forskningens framsteg, vem som ska göra jobbet och vilka vinster som finns att hämta genom att agera i frågan nu.

I samtalet deltar ett antal aktörer som ger en bred bild med olika infallsvinklar i en fråga som kommer att rita om den samhällsekonomiska kalkylen – oavsett vad som händer.