Kvinnor genomgår vanligen klimakteriet när de är mellan 45 och 54 år. Klimakteriebesvär kan vara både fysiska och psykiska. Enligt Läkemedelsverket upplever var tredje kvinna i Sverige så svåra besvär i samband med klimakteriet att de är i behov av behandling för sina symtom. Dessa kvinnor behöver tillgång till vägledning och sjukvård för att hantera sina besvär.

Klimakteriet berör inte bara den enskilda kvinnan utan påverkar även familjen, arbetskamrater, arbetsgivare och samhället i stort. Klimakteriebesvär kan leda till sjukskrivning, förlorad arbetsinkomst och påfrestningar på ett redan ansträngt sjukvårdssystem.

Trots nationellt framtagna behandlingsriktlinjer finns det inget tydligt vårdförlopp för kvinnor som söker för klimakteriebesvär. Dessutom är det stora regionala skillnader i tillgången till klimakterievård vilket resulterar i ojämlik vård.

Klimakteriet står visserligen på agendan i Sverige just nu och vid sidan av initiativ som Tidöavtalet och Regeringsförklaringen börjar det också bli en fråga som diskuteras på arbetsplatserna. Detta gör att flera fackförbund har tagit upp frågan på sin dagordning.

Vad upplever kvinnor under klimakteriet? Hur påverkar det arbetsförmågan? Hur får de hjälp? Vad gör läkarna? Har arbetsplatserna ett ansvar? Vilka konsekvenser får det för individen och för samhället? Kom och lär dig mer när vi diskuterar hur klimakteriet kan hanteras bättre i sjukvården, samhället och på arbetsplatsen.

Denna naturliga del av livet måste ses som en övergång och ingen undergång!